Amalie Huczkowski (1883-1965) var en jämtländsk fotograf yrkesverksam mellan c:a 1898-1918. Hon var en av många kvinnor i Sverige vid förra sekelskiftet som valde att utbilda sig till och arbeta som fotograf, en relativ ny yrkeskategori som inte begränsades av ålderdomliga könsföreställningar. I de fotografier som finns bevarade efter henne återfinns till största delen porträtt- och ateljébilder, men även ett antal miljö- och vardagsbilder som ger oss en tillbakablick på samhället som det såg ut för över 100 år sedan.
Amalie föddes i Håsjö församling (Bräcke kommun) den 27 september 1883. Hon var dotter till Victor Huczkowski, född i Polen, och Anne Gurine Kristiansdotter från Stjördal i Norge. Föräldrarna flyttade till Sverige 1882. Hennes far, polsk frihetskämpe och äventyrare, arbetade som kringresande fotograf och hade en ateljé i Järpen, där Amalie och hennes fem syskon växte upp. När hon var tio år gammal dog fadern, men den unga Amalie hade redan ärvt sin fars intresse för fotografering. Efter avslutad folkskola började Amalie som 15-åring arbeta som biträde hos fotografen Edvard Waagsböe i Järpen.
Under åtta år fortsatte Amalie att arbeta som biträde hos flera olika fotografer och skaffade sig på så vis en gedigen utbildning inom yrket. 1905, vid 21 års ålder, öppnade hon eget. Till en början inredde hon en ateljé i Bispgården och fotograferade enbart under sommarhalvåret, något som inte var helt ovanligt för fotografer verksamma i norra Sverige. Med långa exponeringstider och utan elektriskt ljus var man helt beroende av dagsljuset. Amalie kunde så småningom arbeta även vintertid, då från en ateljé i Järpen.
Amalie Huczkowski arbetade på beställning och jobben utgjordes främst av porträtt- och ateljefotografering. Men i likhet med många andra fotografer under denna period så reste hon även runt på uppdrag. Bilderna framkallades hemma i ateljén och skickades sedan ut till kunderna.
År 1909 gifte sig Amalie med folkskolläraren Olof Skogman i Trångsviken. Parets första barn föddes i december samma år, men Amalie hade inga tankar på att ge upp sin karriär. 1910 lät hon uppföra en sommarateljé i anslutning till skolhuset i Trångsviken och fortsatte sin verksamhet där. Med kortare uppehåll för två barnafödslar till var Amalie Huczkowski yrkesverksam fram till c:a 1918 då hon avslutade sin relativt korta karriär. Det är nog inte osannolikt att det blev allt svårare för henne att kombinera familjelivet med yrkeslivet, men problem med att införskaffa fotomaterial under första världskriget och amatörfotografins intåg (som innebar en försämrad marknad) kan också ha påverkat hennes beslut. Hon lät riva sin ateljé i Trångsviken men kamerorna förmådde hon aldrig göra sig av med. Privat fortsatte hon att fotografera.
Av Amalie Huczkowskis fotografier finns idag c:a 270 glasplåtar (kända) bevarade i Stiftelsens Jamtlis arkiv. Man kan ta del av dem här.
Tryckta källor:
Lundström, Catarina. (1991), Amalie Huczkowski – yrke fotograf, i Jämten 1992, s. 87-97.
Elektroniska källor:
Huczkowski, Amalie Gurine (1883 – 1965) – DigitaltMuseum: https://digitaltmuseum.org/021035592633/huczkowski-amalie-gurine-1883-1965
Amalie Huczkowski – Stiftelsen jamtli: https://jlm.kulturhotell.se/individuals/show/11666?sort_field=id&sort_dir=d&record_types%5B0%5D=Item&record_types%5B1%5D=Publication&record_types%5B2%5D=Individual&query=amalie+huczkowski&query_type=exact_match&ref=%2Fsearch
-
Järpen 1910 med nuv. Strandvägen. Foto: Amalie Huczkowski / Stiftelsen Jamtli. Källa: “JLM 81X116 11 – Fritid,” Stiftelsen Jamtli, hämtad 9 april 2019, https://jlm.kulturhotell.se/items/show/162271.
Historia Z 
Mycket intressant. Vilken kvinna hon var! Vilka vackra foton hon tog!
GillaGilla